Vi är hemma och plöjer genom känslospektrumet
Igår landade vi på ett varmt Landvetter efter 18 dagar i USA. Jetlaggade och så glada över att flygandet var slut. Dock fick vi två sorgliga och tragiska besked under vår mellanlandning i Amsterdam. Nämligen att min moster gått bort efter en tids kamp mot cancer. Tyvärr kom ett väntat sms om Daniels farmors bortgång i samma sjukdom bara någon timme senare. Så vi är så matta och ledsna över att behöva ta farväl av två älskade personer. Samtidigt finns den där glädjen över en fantastisk resa blandat i allt. Och tryggheten i att vara hemma.
Kroppen är upp och ner i tid så jag har varit vaken sedan två imorse. Den tidigaste tvättiden är bokad och sen ska jag och min vapendragare ta lite skogstid och leta efter ätbart guld. Kantarellsäsong nu, ni vet *praise hands*. Dessutom är tystnaden en välbehövd kontrast mot kaoset vi går igenom just nu. Ta hand om varandra där ute, fina ni.
Translation to English
Yesterday we landed at a hot Landvetter airport after 18 days in the U.S. Jetlagged and so happy that the fluing was over. During our transfer in Amsterdam we recieved very tragic news. My aunt passed away after a time's fight against cancer. Only an hour later we got the expected but nevertheless sad message that Daniel's grandmother had passed too, in the same disease. So we're feeling so tired and sad about having to say goodbye to two loved people. At the same time there's happiness over the fantastic trip we've just had. And the lovely familiarity in being home.
The body is upside down so I've been awake since two this morning. The earliest washing time is booked and then my main man and I are taking some forest time to look for eadible gold. Chantarelle season now, you know *praise hands*. Plus the quiet is a well-needed contrast to the chaos we're going through at the moment. Take care of each other out there, lovelies.